När det gäller uppackning så tar jag en sak i taget, jag låter flytten ta den tid det tar för jag har ingen brådska. Nå, det är lite enerverande att leva bland kartonger, men det går.

I onsdags träffade jag för första gången min nya ”husläkare”, dvs médico de cabecera, på Centro Salud, socialförsäkringens läkarstation alldeles i närheten. Jag hade med mig lite bakgrundsmaterial från min kardiolog på sjukhuset och han skrev ut nya recept på medicinen för att sänka blodtrycket. Fördelen med dessa recept är att de är helt gratis att hämta ut jämfört med recept utskrivna från den privata sjukförsäkringen jag har med Sanitas. Läkaren lämnade även ett tips om hur jag kan få ner blodtrycket, genom att gå till en hälsokostaffär och köpa olivblad eller olivbladsextrakt, som skall ha en blodtryckssänkande effekt.

Nu har jag aldrig kommit så långt, för sen i onsdags har blodtrycket hållit sig i schack utan mediciner!! Jag tar bara betablockerarna för att hålla hjärtslagen på en normal nivå. Jag mäter flera gånger dagligen och har besök hos kardiologen i slutet på månaden. Trycket kan säkert hoppa upp och ner flera gånger fram till dess.

Efter läkarstationen köpte jag en bukett vackra gula rosor och lämnade till Toni, portvakten vid huset där jag hyrde tidigare. Hon blev jätteglad, och jag lovade bjuda hem henne på en kaffe när lägenheten är i något så när skick för att visas upp.

Resten av veckan har jag hållit mig hemma och plockat med än det ena, än det andra, med några få undantag. I fredags åkte jag in till ambassaden och hämtade ut mitt nya pass. Det förra gick ut den 30 januari. Mitt tarjeta de residencia, dvs uppehållstillståndet, eller vad man nu skall kalla det för gick ut den 11 februari, och jag har inte tid för förlängning förrän den 14 juli!! Jag har bett makens jobb att kolla upp om det finns någon genväg att få en tid lite tidigare, vi får väl se.

På fredagskvällen var det även dags för det månatliga bridgespelet på restaurante L’Albufera. Det är alltid lika kul och vi var 4 bord som spelade.

Igår ägnade jag stor tid åt köket, och det börjar få en struktur. Snart kan jag laga egen mat för spisen är inte längre överbelamrad med saker. Som sagt, jag tar en sak i taget, och någon gång skall jag väl förhoppningsvis se slutet…

Etiketter: , , ,