När jag kom fram till skattemyndigheterna igen efter samtalet till UD, så hade äntligen makens dödsfall kommit in i rullarna. Jag kunde därför beställa de första viktiga blanketterna från skattemyndigheten; dödsfallsintyg med släktutredning som behövs framför allt i Sverige, samt ett personbevis – familjebevis som är det viktigaste dokumentet i dagsläget i Spanien. Det gick inte tidigare idag i och med att dödsfallet inte var registrerat.

Jag fick också reda på att vi som är avregistrerade från Sverige tillhör Kalmars skatteförvaltning. När det gällde bouppteckningen som var min nästa fråga så fick jag tipset att ringa en kvinna på skattemyndigheten i Visby som är specialiserad på internationella bouppteckningar. Hos henne fick jag ett mycket positivt besked. Jag behöver inte begära anstånd med den korta 3-månadersgränsen för bouppteckningen i Sverige eftersom vi är utskrivna från Sverige. Mao så kan kvarnarna mala på med byråkratin i Spanien och när det är dags för Sverige så behöver jag bara fixa en boutredningsman i Stockholm först. Skönt att slippa tidspressen. *Pust!*