Så här dagen efter känner jag en stor lättnad, en sten har fallit från mitt bröst. Ett viktigt avslut i Sverige skedde i och med minnesstunden.

Alla var överens om att det var en ljus och fin stund. Det kom släktingar och vänner från Sverige, vänner från vår tid i Portugal och i Spanien och före detta arbetskamrater.

Jag vill framföra ett stort tack till Per Eric, makens scoutledare sen barndomen, som hjälpte mig att hålla i stunden, han gjorde ett fantastiskt jobb. Många spontana talare värmde våra hjärtan under måltiden. Vi underhölls av fin musik och hade allsång, bildspelet avslutade lunchen till sångerna Jag vill tacka livet och Tears in heaven.

En arbetskamrat från Holland som jag har haft mycket god kontakt med på senare tid hade tagit mig sig en vacker krans ändå från sitt hemland. Eftersom man inte får lägga kransar i minneslunden utan enbart snittblommor så har vi idag lagt den på makens mammas grav. Några av de vackra blommorna tog vi från kransen och satte ut i minneslunden.

Jag vill också tacka för alla donationer till läkare utan gränser, det vet jag att maken hade uppskattat. Han gjorde samma på sin 50-årsdag och bad om detta istället för presenter.

Vi var ett 20-tal personer som avslutade med middag på en dansk krog på kvällen. Ett bra slut på den långa dagen.

Om några timmar kommer jag att bila tillbaka till sommarhuset, sen har jag morgondagen på mig att packa ihop och förbereda mig för återresan till Madrid på tisdag.