Estepe by estepe som spanjorerna säger när de försöker tala engelska, steg för steg så minskar antalet prylar i huset. Det är hur mycket som helst kvar, men för varje sak som försvinner blir det ju mindre att ta hand om senare.

På fredagskvällen fick jag ett mail från mäklaren som jag förhandlar med. Besiktningen som skulle gå av stapeln idag blir inte av. Ryssarna vill använda sig av en arkitekt de känner och även ha med någon typ av energispecialist. Det kan jag förstå med tanke på solenergiinstallationen. Denne specialist kunde inte idag, så nu försöker vi få till det på onsdag i nästa vecka. Beroende på utfallet av inspektionen så kan vi i så fall skriva under det första kontraktet på torsdag morgon, annars få det bli den 14 september.

Jag har ju fått ett annat bud från spekulanter hos en annan mäklare, på onsdag har jag lovat att kontakta dom. Jag kommer givetvis inte acceptera detta bud, utan ge spekulanterna ett motbud som de kan fundera på under tiden som den andra förhandlingen rullar på.

I går på förmiddagen åkte jag över till bostadsområdet på andra sidan motorvägen, dels för att kika in hos mäklaren, dels för att handa lite mat över helgen. Mäklarfirman var stängd, men jag fick handlat i alla fall. Kände av hjärtat direkt men jag vilade på soffan fram till en ny husvisning kl 12.30. Besökarna hade full förståelse att jag inte orkade springa med dom i trädgården upp och ner efter jag förklarat min situation.

På eftermiddagen kom paret som skulle köpa dubbelsängen och motionscykeln. Jag hade inte förberett genom att ta bort överkast, sänglakan osv. Jag var helt enkelt för trött. Kvinnan var van att hantera IKEA-möbler och hade även ett gott handlag för motionscykelns olika skruvar, så någon timme senare var parets bil lastad med allt. Jag hade hoppats på att bli av med sängborden också, de skall hem och mäta, men de trodde att deras rum var för litet.

På kvällen efter gårdagens strapatser gjorde jag absolut ingenting, jag lade mig i soffan och kikade på Här är ditt liv på SVT World, gick sen och lade mig och sov förvånansvärt bra.

Jag känner av hjärtat hela tiden efter avbrottet med medicineringen, så jag tar det estepe by estepe. Min enda aktivitet idag är att ha plockat ihop sängkläderna i gästrummet som jag bara slängde på golvet igår, samt tvättat överkastet som var fullt med katthår. Eftersom gästrummet ligger mot söder så älskar katterna att ligga där. De saknar sängen betydligt mer än undertecknad. Nu blir det snart siesta, för här är det vila som gäller. I morgon vid denna tiden sitter jag i en bil på väg till sjukhuset…

Ps) Till mamma. Jag har kontaktat en väninna som har fått ditt namn och telefonnummer…