Jag satte klockan på ringning klockan halv sex i morse av den enkla anledningen att fr o m klockan 6 får jag inte äta och dricka något. Det blev en lätt frukost bestående av en banan och en yoghurt samt två muggar kaffe med mjölk, det sistnämnda har jag svårt att klara mig utan på morgonen.
Klockan 14 skall jag infinna mig vid huvudreceptionen på sjukhuset, sen är det dags för el estudio fisiológico, undersökningen som har till syfte att hitta mina elfel som gör att hjärtat rusar och åtgärda dem genom sk ablation.
Invasiv elektrofysiologisk undersökning:
Även vid en så kallad invasiv elektrofysiologisk undersökning söks orsaken till en hjärtrytmrubbning och framkommer det att problemen orsakas av en extrabana är det vanligt att vid samma tillfälle också ge en behandling med ablation. Undersökningen kan även göras i diagnostiskt syfte för att avgöra om personen behöver pacemaker eller defibrillator, speciellt då man misstänker att en hjärtrytmrubbning orsakar svimning eller yrselattacker hos en person.
Vid undersökningen förs tre eller fyra stycken, en och en halv till två millimeter tunna, sladdar in till hjärtat via blodådror, ofta via höger ljumske. Sladdarna kopplas till en EKG-utrustning och en pacemaker. Genom pacemakern skickas sedan impulser för att se hur retledningssystemet fungerar och om det finns extra banor, var de finns och om det finns en ökad elektrisk retbarhet i hjärtat.
Källa: Hjärtrytmrubbningar, en temaskrift från Hjärt- och lungfonden.
Vad som återstår att göra innan min väninna kommer och hämtar mig 13.30 är att raka ljumskarna och ta en ordentlig dusch. Jag kommer sen inte att klä mig i tajta jeans utan en rymlig linneklänning som inte orsakar tryck mot ljumskarna. Vad jag har förstått så är det just ljumsken som kommer att vara öm ett bra tag efter ingreppet. Vidare kommer jag packa ner två pocketböcker om jag orkar läsa, för tiden kommer nog att krypa fram på sjukhuset.
Om allt går väl så är jag hemma i morgon någon gång. Det skall bli härligt att äntligen få ingreppet gjort för tröttheten och hängigheten som jag har känt sen i slutet på juni vill jag gärna slippa. Nu skall jag vila igen, för det är sex timmar kvar tills jag blir hämtad, den har dagen kommer att bli rekordlång.
Till sist två länkar till mer läsning om personer som har gjort liknande ingrepp:
Pelargons inlägg i Förmaksflimmer forum.
Ablation förändrade livet för Stefan Holmsten, hos doktorn.com.
Jag tänker på dig idag vännen! Kramar
Lycka till!
Lycka till! Tänker på dig!
T’änker intensivt på dig! Så hör du nåt som surrar så är det bara jag! Tjoa om du behöver något! Kram!