Uppackningen går så långsamt, idag har jag liksom inte haft ork. Jag skall strax ta en siesta och hoppas att jag är lite piggare ikväll.

Gårdagen var ganska intensiv, med ömsom dåliga, ömsom trevliga saker på agendan. Jag inledde dagen med ett besök på Hospital Sanitas la Moraleja, där jag hade tid för att göra en sk elektromyografi. Jag har haft problem med vänsterarmen i många år, troligtvis pga fel ställning vid datorn. Den stora ulnarisnerven ligger i kläm, och på den värsta graden av skalan. Jag har inte orkat ta tag i detta förrän nu, det har kommit så många andra hälsoproblem emellan.

På vägen ut såg jag dr Pantoja, min första kardiolog som snackar lite svenska. Jag frågade om han hade en minut, och jag berättade snabbt om mina blodtrycksproblem, och berättade att jag genom hans kollega nu hade ändrad medicinering. Han tyckte det lät bra.

Jag har bokat en ny tid med en sk traumatólogo, dvs en ortoped, den 15 februari. Under tiden skall jag bära en stödskena, framför allt under natten så att vänsterarmen är rak från armbågen. Det är just i armbågen som nerven ligger i kläm.

Jag hade ont om tid för att leta efter stödskenan innan det var dags för årets post-basar lunch. Jag hittade en ortopedaffär-kombinerat med apotek, men de hade inga stödskenor, jag fick adressen till en annan, men då hade klockan slagit 2 och de drog ner sina galler precis innan jag hann fram.

Jag styrde stegen tillbaka till restaurangen ”Le pitit Bistrot” där lunchen hölls. Jag vet inte hur många vi var totalt, men det är alltid kul att träffas efter basaren. Inbjudna är även bidragstagarna, och jag fick bl a träffa La Sal de la Tierra igen. De gör en massa nyttiga saker i Madrid, bl a utskänkningskök. När jag flyttade från huset fick de allt som låg i min frys t ex.

I morse letade jag på nätet efter affärer som kunde tänkas sälja stödskenor i mitt område, och jag hade tur. På fem minuters promenad från där jag bor hittade jag en skena. Det kommer kännas skumt att sova med den ikväll, men jag följer läkarens order…