Idag har det varit en bra dag om man bortser från min ovana att vakna vid 4-tiden på morgonen med en massa tankar surrande i huvudet. Det där med sömnbristen är jobbigt, känner mig som en zombie emellanåt.

På förmiddagen åkte jag hem till en väninna för att spela bridge, det är skönt att lämna det tomma huset och framför allt är det bra med den annorlunda tanke- och hjärnaktiviteten som bridgespelet ger. Jag får väl skylla på min dåliga sömn, för idag kom jag sist. Med mig hem hade jag precis som förra veckan resterna av tilltugget under spelet, vi kallar det för en doggybag. Härligt, för då slipper jag tänka på att ställa mig vid spisen och laga mat. Och jag som älskar att laga mat egentligen.

Mitt under kortspelet fick jag ett viktigt samtal. Igår erbjöd sig nämligen personen ansvarig för reklamationsavdelningen på Bredbandsbolaget (via en kommentar i min blogg) att försöka hjälpa mig med mitt pågående ärende med dom. Jag blev mycket positivt överraskad när det kom ett personligt samtal från henne. Mitt ärende är inte löst än, men kvinnan har lovat mig att nysta i trådarna.

I eftermiddag har jag äntligen fått ut inbjudan via mail till begravningsakten som kommer att hållas här hemma den 6 december. Jag vet inte vad det är, men det har varit så svårt att ta tag i detta. En sak mindre att tänka på.

Nu skall jag sätta mig och förbereda papper inför morgondagen. En ekonom på makens jobb skall följa med mig till banken, nu talar jag om en spansk bank som inte ens är underrättad om makens dödsfall. Bankkontot står i mitt namn, vi öppnade det när vi sökte statliga lån för en solenergiinstallation på huset, men maken hade ett par fonder och en autogirering när det gällde motorvägstullarna på samma bank. Det skall bli spännande att se vilka papper de behöver.

Sen kommer bekymret med att bli av med min lilla Volvo. Jag trodde att det var ett leasingkontrakt, men det är det inte. Har ingen aning om vad denna kontraktsform heter på svenska, men det går ut på att man betalar en avgift varje månad och sen kan köpa ut bilen till ett bra pris vid kontraktsperiodens slut (11 februari 2010). Det hade vi tänkt att göra, men det är helt otänkbart för mig i nuvarande situation. Drygt 500 euros i månaden går ut från vårt konto, och dom pengarna behöver jag bättre till annat just nu. Sen tillkommer dyra pengar för bilförsäkringen. Dessutom står det två bilar på gårdsplanen, och jag som är dålig bilförare och sällan kör. Nej, den gamla S40-volvon duger för mina behov. När jag till slut har möjlighet att få ut huset till försäljning och kan flytta in till stan så kommer jag inte behöva någon bil alls. Att lyckas bli av med den förstnämnda bilen blir ett av projekten i morgon. Jag har inte orkat läsa alla finstilta klausuler i kontraktet, men nog tusan borde det finnas något om kontraktsinnehavaren dör. Det känns tryggt att ha med mig en spanjor i morgon.