Igår kväll ringde min advokat, hon hade varit hos notarien i min kommun för att lämna in alla papper inför arvsdeklarationen, la declaracion de herederos. Datumet när vi skall skriva under med två vittnen har blivit framskjutet till den 2 februari. Tack och lov så kunde båda vittnena ställa upp den dagen. När det gäller vittnen förresten så fick jag snabbt som bara den hitta ett nytt, det blev min bridgeväninna Marian, eftersom ett annat vittne inte hittade sitt pass.
Apropå bridge, vi är en grupp spelare som träffas en gång i månaden och spelar och i kväll är det dags. Min advokats mamma är med och hon får agera budbärare en gång till. Denna gång blir det ett formulär, Modelo 650, för den spanska bouppteckningen. Jag tänker åka in till banken någon dag nästa vecka för det är en hel del papper jag kommer behöva inför bouppteckningen från dom. Jag kommer att skriva mer om denna processen när jag ser hur formuläret ser ut.
Idag hade jag en ny mäklare på besök, hon var betydligt mer pessimistisk avseende försäljning än mäklarfirman som var hos mig härom dagen. Det är ju bara att inse att Spanien är en av de värst drabbade länderna i Europa avseende fastighetskrisen. Men jag får ju vara glad att det är i Madrid jag bor, och inte vid kusten. Där tror jag det är ännu svårare. Jag skall ringa några fler mäklare i morgon, så får vi se vad dom säger. I helgen måste jag sätta mig och gå igenom pappren igen för att lista ut hur mycket som betalas till vår urbanisation i avgift.
Idag är det tre månader sen maken dog, det känns extra tungt. Men det är bara att kämpa vidare. Det är inte mycket annat att be för…
Etiketter: bouppteckning, Bridge, Fastighetsförsäljning, Sorg, Spanien
Har det redan gått tre månader? Tycker att det var precis som jag läste om det hemska. Men jag måste säga att utåt sett så verkar du så stark som orkar med allt! Inte nog med att du ska sörja, allt pappersarbete hade fått mig att bryta ihop fullständigt! Kämpa på! *KRAM*