Det ser ut som ett bombnedslag i förrådet, och källarens bord är fortfarande belamrat med dataprylar. Sakta men säkert går det dock framåt. I morse ställde jag ut soptunnan som jag har fyllt med gamla disketter och annat smått och gott som inte är till nytta för någon.

Jag blev besviken när jag såg att allt skräp jag ställt ut på gatan inte hade hämtats. Sex gamla ikeastolar samt en hopfällbar säng stod kvar i morse. Jag betalar faktiskt för sophämtning, och det skall tas bort den 1 och den 15 varje månad. Kanske de har bytt dagar?

I går morse kom en kille som representerar ett försäkringsbolag och tittade på lite fuktskador jag har fått i taket. Jag tror inte att försäkringen kommer täcka det, enligt de finstilta klausulerna lär det krävas en syndaflod för att få ersättning. Det återstår att se. Ett alternativ är att ta in en offert som man kan förhandla med vid en framtida husförsäljning.

På förmiddagen fick jag tag i rumänen som kollade den automatiska porten till gatan. Det verkar vara ett fel på ett kretskort, men eftersom Gigi är skicklig så fick vi igång porten igen. Även i morse stängdes den igen normalt. Jag hoppas att det håller ett tag till, för går det inte att laga kretskortet så måste hela motorn bytas, och då får jag vara beredd att betala 1000 euros samt ca 200 euros till för montering. Detta är en kostnad som jag helst vill undvika.

I morgon är det min tur att ha bridge hemma, så det gäller för mig att röja vidare idag så att vi får någon plats att spela på. Förrådet kan ju alltid vänta lite. Sen skall jag ut och handla lite tilltugg och annan mat, och sist men inte minst betala Gigi för gårdagens jobb.

På fredag hoppas jag få besök från Stockholm, en väninna kommer med sin dotter och stannar i en vecka. Det här ser jag verkligen fram emot. Det är så härligt att få in lite folk i det tomma och ödsliga huset. Dessutom är det trevligt att kunna laga mat ihop, jag slarvar fortfarande med maten.