När jag skulle larma huset i morse så spökade maken igen. Ja, jag är säker! Precis som förra gången när jag skulle åka till Sverige i julas så fungerade inte fjärrkontrollen till larmet på huset. Jag bytte batterier när jag var framme i Sverige i december, och dessa skall hålla länge. Första gången var det säkert en protest mot att jag lämnade honom kvar i Madrid, och denna gång? Vem vet, kanske han inte alls vill ha sin sista vila i Sverige? Nå, nu är vi här. Konstigt är det i alla fall…

Taxin kom och hämtade mig kl 9.30 i morse, det är en privat taxifirma jag alltid brukar anlita när det gäller att åka till flygplatsen. Han frågade mig hur det var med maken och jag berättade att han var med oss i bagageluckan. Miguel blev ganska chockad, och resan till terminal 4 blev ovanligt tyst. Inte så konstigt.

Eftersom jag åkte business på makens poäng på flygbolaget så gick incheckning och övrigt bra utan några frågor. Inte alls som i julas när jag höll på att svimma i de långa köerna till Spanairs incheckningsdiskar.

I väntan på flygets avgång så ringde jag till frissan i Höganäs, i morgon kl 12.30 har jag klipptid, något som jag verkligen ser fram emot. Jag ser bedrövlig ut i håret, har inte klippt mig sen i december förra året. Jag kommer ge henne fria händer, eventuellt blir det kort igen, eventuellt låter jag det växa ut ytterligare. Det får bli hennes beslut.

Vi landade på utsatt tid kl 15.00 på Kastrup. Väskorna på bandet kom snabbt, inklusive min egen med sin dyrbara last. Igår hittade jag en snusdosa hemma med 180 danska kronor i mynt. Jag gjorde snabbt av med knappt hälften för en tågbiljett till Malmö Syd – Svågertorp. Eftersom tågen som alltid är försenade, så behövde jag inte vänta mer än en minut förrän det gled in på perrongen. Turen har varit med mig idag, förseningen gjorde att jag hann med.

Det var första gången jag klev av i Svågertorp, tidigare har jag hyrt bil på Kastrup eller vid Malmö Central. På perrongen såg jag en lång trappa upp, jag slet som en idiot med allt bagage tills en vänlig kille erbjöd sin hjälp. Först när jag var uppe för trapporna såg jag att det fanns hiss. Nu vet jag detta till nästa gång.

Väl framme vid den lilla stationen sökte jag efter Avis med ljus och lykta. Hittade ingenting utan gick till en informationsdisk vid stationen. Och tänk, där var det. Jag var väl den enda som hyrt bil idag, för han frågade om jag var Monica. Inget tjafs om att fylla i en massa papper, jag behövde bara visa mitt körkort. Jag lyckades hitta bilen, en KIA vad det nu innebär, rullade gjorde den i alla fall. Han inte köra många meter förrän den högljutt började protestera. Körde in på en IKEA-parkering och lyckades komma fram till att den inte gillade mitt tunga handbagage i passagerarsätet fram.

Efter det ofrivilliga stoppet så körde jag vilse i Svågertorp, men hittade till slut ut till E6:an mot Göteborg. Sen tog jag det piano och gjorde bara ett stopp innan sommarhuset. Besökte ICA för att handla det nödvändigaste i matväg. Dock glömde jag ostbågar, en svensk fixering jag har fått på senare tid. Nå, det är en ny dag i morgon och jag överlever säkert kvällen utan denna svenska lyx.

Strax före kl 18 var jag framme vid huset. Det första jag gjorde var att öppna resväskan. Urnan var med välbehållen, nu har den bytt plats från vitrinskåpet i Madrid till bokhyllan i sommarhuset. Jag drog verkligen en lättnandes suck!

Det ser bedrövligt ut inomhus, tjockt med damm och smuts. Jag tror jag mår gott av att städa och röja lite. Sätta på lite bra musik och damma, dammsuga och torka golven. Dock inte idag, för nu skall jag slappa.