Även om jag har en nyinkommen diger lunta papper att sortera så tog jag det lugnt igår. Nu är det ju helg och då har jag tid. Jag har bl a fått en massa papper avseende företaget, så jag skall organisera allt på nytt.
Igår kväll var det dags för den månatliga bridgen på en restaurang. Totalt var vi 20 personer som träffades. Jag lottades att spela med min första spanska advokats mamma. Hon är en skicklig bridgespelare, men vi fick dåliga kort hela kvällen. När sammanräkningen var gjord så hamnade vi på plats 6 av 10, så det var bättre än väntat. Jag trodde vi skulle hamna sist.
I morse vaknade jag först kl 8.30. Med andra ord så är jag riktigt utsövd, och är ”fit for fight” för att jobba vidare med allehanda ting på dagordningen.
Jag åkte iväg i morse och köpte tipex i en pappershandel. Jag behöver finjustera några detaljer i våra inkomstdeklarationer som jag planerar lämna in på banken i Madrid på torsdag i nästa vecka. Sen besökte jag en av mäklarna. Hon vill visa huset på tisdag i nästa vecka, den enda dagen jag garanterat inte kommer att vara hemma. Jag skall upp i bergen tillsammans med ett 30-tal personer och vandra, och denna tradition vill jag inte missa för allt i världen. Den ger ro och harmoni för hela kroppen och avslutningen med ett dignande smörgåsbord är ett viktig livselixir som jag kan leva på länge. Tack ock lov för Oscar, en spanjor som jobbar i vårt område. Han har nycklar till huset och hjälper mig med allt möjligt. Han ställer upp på tisdag och öppnar för visning!
Jag passade samtidigt på att fråga den kvinnliga mäklaren om vem det är som kommer. Tyvärr är det inte de som har sett huset två gånger tidigare, däremot ett nytt par. Jag är givetvis tacksam för alla besök jag får, men jag hade stora förhoppningar på de förstnämnda som dessutom ville bygga på en våning. Något som permanent hade löst mina fuktproblem.
Mäklarens man är personen som skall komma och måla invändigt. Även om försäkringsbolaget redan har transfererat ersättning för målning så kräver de en faktura. Jag kommer därför lägga på andra målningsjobb så vi hamnar på samma belopp inklusive moms som ersättningen som jag får ut.
Jag har fått tecken från maken igen, en annan anskrämlig dracena har skjutit en lång blomstängel som när som helst börjar blomma. Jag tolkar det som att maken äntligen har fått komma till ro i minneslunden i sin hemby. Denna fula planta ärvde vi när vi köpte huset och den består av en två meter lång stam med gröna blad längst upp. Jag hade tänkt att kasta den men nu får den stå kvar ett tag till.
Åsa har bett mig fota alla rosor som blommar fantastiskt just nu. Har inte riktigt kommit till skott, men åtminstone fått med ett foto ovan.
Nu skall jag försöka göra nytta om jag orkar. Helt plötsligt så har orken gått ur mig igen…
Etiketter: Bridge, Fastighetsförsäljning, Pappersexercis, Spansk byråkrati, trädgård