Det har gått flera dagar sen jag skrev sist, och fortfarande är det lika rörigt i lägenheten. Jag har liksom ingen ork att komma ordentligt till skott. Det blir ytterst lite jag tar tag i varje dag. Det största jag tog tag i i veckan var att attackera drygt fyra månaders stryktvätt. Jag har inte tagit fram strykjärnet sen jag flyttade från huset i slutet på november. I övrigt kämpar på med mitt blodtryck och medicinering och det är upp och ner. Det känns ganska hopplöst att inte hitta en bra balans snart.
Jag mailade i alla fall flyttfirman i torsdags och bad dem komma och hämta en hel del kartonger, en säng och två sängbord som jag inte kommer att få plats med och flytta till magasineringen. De kan komma när det passar, lämpligen efter att de har haft en flytt in till stan. I fredags hade jag tänkt att ringa till välgörenhetsorganisationen La Sal de la Tierra, jag skall skänka bort några bordslampor, ett par högtalare och några resväskor. Kanske att de samtidigt kan ta alla tomkartonger om inte flyttfirman tar dom. Det får bli morgondagens problem i stället.
Annars så njuter jag av att bo i stan, det är enkelt att vara med på olika aktiviteter. På torsdagskvällen var jag med på en jazzkväll i Skandinaviska klubbens regi. Mycket trevligt och många goda tapas.
I lördags hade jag en tid för rönten av vänster armbåge, det var rehabiliteringsläkaren som föreslog det, även om det inte ingår rehabilitering i min privata sjukförsäkring. Jag blev riktigt förvånad när det var en magnetisk resonansröntgen jag fick. Jag har aldrig tidigare varit med om att bli inkörd i en tub så där. Riktigt SiFi, och alla oljuden gjorde inte min huvudvärk bättre precis. Jag var innerligt glad när äventyret var över. Om fem dagar får jag resultatet, sen kommer jag väl träffa rehabiliteringsläkaren för sista gången.
Idag var det inbokat ett teaterbesök, musikalen Bésame Mucho på Teatros de Canal:
Fantastiska rytmer, musik och dans. Det kändes nästan som om man var tillbaka i Havanna, Kuba igen.
Vi träffades först hemma hos mig i röran, sen gick vi till en restaurang i närheten och avnjöt bl a helstekt lamm, sen åkte vi vidare till teatern där föreställningen startade kl 18.
Jag var hemma igen strax före klockan 21 och nu skall jag ta det lugnt.
Etiketter: flytt, hälsa, Vardagslunk
Åååh, Jag vet precis hur det känns. Var igenom den känslan förra veckan. Men så får man ny energi igen, Vänta bara – jag tror personligen att orken kommer åter när du blir av med lite pryttlar som du inte behöver längre.
Hemma hos mig så har majoriteten av hyresvärdens möbler försvunnit och det blev ett stort lyft för mig. Plötsligt fick gästrummet mer utrymme. Å igår fick en kompis till mig trådlösa nätverket att funka. Det hjälper ju också, även om det är vardagslyx. Hälsa Frasse!!!