Hösten närmar sig med stormsteg, det märks på svalare nattemperaturer och hur solen ändrat läge i min lilla trädgård. Det är skönt på ett sätt, men samtidigt lite trist att gå mot mörkare tider. Det blir i alla fall första gången jag upplever hösten i min nya lägenhet.

Veckan har varit kantad med nytta och nöjen, det har varit upp och ner. Jag springer fram och tillbaka till sjukhuset som en jäkla hypokondriker, men vad skall jag göra? Sista tiden har det rört sig om min onda vänsterarm och den nytillkomna värken från axeln och ner.

I lördags åkte jag in i mardrömstuben, som jag kallar magnetresonansröntgenapparaten. Efter en kvart var allt klart, skönt! Resultatet kunde avhämtas i tidigast i fredags eller lördags.

I torsdags morse kl 8.30 hade jag tid för två elektromygrafiundersökningar. Man får elektriska stötar som mäter nervernas reaktion mm, mm. Sen blev jag stucken med nål på några olika ställen för att mäta axelproblemet. Jag trodde jag skulle behöva vänta några dagar på resultatet, men den vänliga kvinnliga läkaren lovade att skriva ut resultatet omedelbart eftersom jag hade tid med min neurolog kl 11.15 samma dag. Hon kunde dessutom se i datorn att resultatet från röntgen redan var färdigt avhämtning. Det besparade mig ytterligare ett besök på sjukhuset. Efter en god frukost i kafeterian kunde jag hämta resultatet och sen vänta på min tid hos neurologen.

Neurologen misstänker fortfarande tendinitis i överarmen, dvs en typ av seninflammation, och rekommenderar vila och att ta paracetamol mot värken. På röntgenplåtarna kunde konstateras en liten skada mellan fjärde och femte ryggkotan, dvs i halshöjd ungefär. Det är heller ingenting man kan göra någonting åt i dagsläget. När det gäller min gamla skada med klämd ulnarisnerv i armbågen, så har jag tid med ortopeden den 11 oktober. De vill operera, så vi får se vad som händer.

På tisdag i nästa vecka har jag tid med min kardiolog efter sommaruppehållet. Blodtrycket har hållt sig bra i Sverige och jag mäter mindre sällan nu för tiden. Fast i tisdags började jag mäta två gånger om dagen för att ha några värden att visa upp inför besöket nästa vecka. Nu under helgen har jag haft skyhöga värden igen och tvingas ta extra medicin, jag hoppas verkligen bara att det är något tillfälligt! Det är jobbigt och jag blir trött och orkeslös.

Nu skall jag inte bara gnälla. I tisdags hade jag en jättetrevlig lunch med makens jobbarkompisar. Det är lika trevligt att se dom varje gång. Vi gick över till fiskrestaurangen Al buen Ámparo på andra sidan gatan och åt verkligen gott!

På onsdagskvällen ordnade Skandinaviska klubben en mycket trevlig kräftskiva på restaurante Collage. Vi samlades ett trettiotal personer och fick dela på 40 kilo kräftor!! med tillbehör, ingen behövde gå hungrig därifrån.

[Visa som bildspel]

I helgen har jag tagit det lugnt, jag hade avsett att göra mycket men har inte orkat. Nå, i morgon är en ny vecka och då blir det nya tag…