Redan på morgonen i tordags kände jag mig trött och halvkass. Samtidigt var det många bollar i luften. Snickaren kom och påbörjade det efterlängtade jobbet med att byta ut fönster och ruttnande fönsterkarmar och vitvarureparatören kunde komma tidigare än planerat för att lokalisera felen på microugnen som var helt strömlös och kyl/frysskåpet som helt plötsligt börjat läcka.
Det var tur att snickaren fanns på plats för det krävdes två man att rulla ut kylen/frysen. Det har inte varit utdraget sen vi köpte huset i december 1999, och det såg fruktansvärt ut bakom. Fram med dammsugaren och sen utnyttjade jag möjligheten att torka av sidorna och toppen på skåpet. När det gäller micron så var det fel på kretskortet, att byta ut det på en gammal maskin lönar sig inte, så nu har jag ett hål i skåpet där den stod tidigare. Har kikat lite på nätet och jag kan säkert hitta en ny inbyggnadsugn som passar, men dom är väldigt dyra. Snickaren lovade mig att fixa till en ram i ek om jag köper en vanlig fristående micro. Men detta får bli nästa gång jag är här. Jag klarar mig utmärkt utan micro resterande dagar i Sverige.
Vid ett-tiden började hjärtat rusa på, jag blev yr i pottan och kallsvettig. Snickaren som också har hjärtfel tyckte det var bättre att vi tillkallade hjälp så han ringde efter en ambulans som körde in mig till akuten på Helsingborgs lasarett. Ambulanskillarna var otroligt duktiga och trevliga och de lyckades få ner pulsen till hyfsat normalt läge när jag kom fram. Det var mycket hej och hå om mitt tidigare observationsdygn på akuten i Spanien. Man är livrädd för smittspridning, även om jag garanterade dom att jag inte bar på spanska sjukan 😉
Det beslutades att jag skulle kvarstanna under natten för obervation, men det fick bli isolering på infektionskliniken pga av risken för smittspridning. Vidare togs prover i näsa, svalj och rektum för att utröna om jag bar på några farliga bakterier. Provsvaren har jag inte fått, men jag antar att det inte är något att oroa sig för.
Sjukhuset hade stora problem att lägga in mig, jag är en John Doe eftersom jag är utskriven i Sverige sen 1991. Jag finns helt enkelt inte i registren, och det är ju detta jag fick kämpa med för att ta över kontrakt på telefoni och bredband. Mina sista siffror i personnumret ersattes med DOAE, ja där ser man! Eftersom jag är inskriven i det spanska socialförsäkringssystemet trodde jag att det skulle räcka med min spanska patientbricka, men det gjorde det inte. Det krävs ett sk hälsoförsäkringskort för EU. Då hade vårdavgiften blivit 300 kr, nu fick jag en faktura på 2770 kr, ett belopp jag kommer att kräva tillbaka från min privata spanska sjukförsäkring som även gäller utanför Spaniens gränser. Den dagen den sorgen. Jag tycker faktiskt att det är ett humant pris för ett dygn inom den svenska vården.
Det viktigaste är att jag känner mig betydligt bättre. Trots att en man skrek hela natten i rummet bredvid så lyckades jag sova bra på sjukhuset. Först klockan 15 kom läkaren som gav mig klartecken att åka hem. Han ökade morgondosen av medicineringen till det dubbla, på kvällen behåller jag samma dos. Jag hoppas att detta kommer att hjälpa att hålla hjärtat i styr fram till den 6 september då det är dags för operation.
Innan jag lämnade sjukhuset vid 16-tiden så smet jag in på akuten, oavsett om jag är smittspridare eller ej och lämnade över min utlästa pocket, Lars Keplers – Hypnotisören, till sjuksköterskan Mia som hade tänkt att köpa den. Hon var inte på plats, men jag hoppas att hon kommer att gilla den.
Efter att ha varit sängliggande i över ett dygn så var det skönt med en promenad nerför backarna till knutpunkten. Jag hade först tänkt ta en taxi, men eftersom jag kände mig bättre beslutade jag mig för det billiga alternativet, bussen. Det är lite skillnad på 54 kr och 500-600 kr.
Vid 18-tiden var jag tillbaka vid sommarhuset. Jag tog det lugnt och det var bara att inse att kräftskivan i Göteborg var inställd för min del. Det var säkert lika bra det. Det går fler tåg. Jag skall snart börja bila uppåt, det blir en övernattning hos vänner ikväll, sen sover jag över hos mamma på söndag och måndag. Dags att göra sig i ordning…
Etiketter: Bredbandsbolaget, hälsa, semester, Sverige, Telia