Ja, man kanske inte skall kalla det för kärt återseende, för om sanningen skall fram så har jag aldrig gillat rustningen i naturlig storlek från Toledo. Men det var ändå kul att få se den igen, där den prydde sin plats på restaurangen Asador del Rey i San Lorenzo de el Escorial. Men framför allt så var det kul att få träffa Sr Muños igen, och det var ju tur att han fanns på plats på restaurangen. Förra gången jag träffade honom var när han hämtade den i huset. Han ville bjuda oss på lunch, men vi var redan bortbjudna till Anne-Maries vänner.
Vi hade en jättetrevlig eftermiddag och blev bjudna på så god mat, Arroz a Banda, bl a. Jag kände mig riktigt proppmätt och trött när vi tog bussen tillbaka till Madrid på sena eftermiddagen.
Vi tog det lugnt hemma fram till klockan 22 då Fotbollsmatchen El Clásico mellan ärkerivalerna Real Madrid och Barcelona skulle börja. Då promenerade vi bort till ”Tunnelbaren” för lite tapas och för att se inledningen på matchen bland alla fotbollstokiga spanjorer. Vi stannade inte så länge, för vi skulle upp tidigt dagen efter.
Klockan 7 i morse hade vi klockan på ringning, det var dags för Ann-Marie att ta en taxi till Nuevos Ministerios för att därifrån ta metron till flygplatsen. Så nu råder lugnet i lägenheten igen, bara Frasse och undertecknad går här och skrotar. Jag försökte lägga mig och somna om, men det gick inget vidare efter två koppar kaffe. Nu skall jag strax göra ett nytt försök, under tiden som jag tvättar lakan i tvättmaskinen. Jag känner att det inte skulle göra skada med några timmars sömn.
Etiketter: Vardagslunk
Häääärligt! Snacka om ned-rustning!!!
I would ike to thnx forr the efforts you’ve put in writing this site.
I’m hoping the same high-grade websaite post from you
in thhe upcoming also. Actually yojr creative
writing skills has inspired me to get my own site now.
Actually the blogging is spreading its wings fast.
Your write up is a good example off it.