Efter det skumma vädret igår – vi hade åska, hagel, regn, sol och stormbyar så kunde jag idag känna att det kanske finns ett hopp om att våren är i antågande. Under min dagliga promenad i trädgården så kunde jag konstatera att de första blommorna på mandelträden slagit ut, det är ett säkert vårtecken. Solen värmde riktigt gott idag även om kvällshimlen ser lite oroväckande ut.

Idag har jag jobbat minimalt med byråkratin, med undantag för ett nog så viktigt mail som jag skickade iväg i morse. Mottagaren är på semester till den 9 mars, men jag tyckte det var lika bra att få iväg det, för jag hoppas och har en känsla av att det kommer att hända massor i nästa vecka. Ju mer jag kan bocka av inför framtiden, desto bättre.

I fredags kväll när vi hade vinprovning så fick jag en jättestor empanada av Ulrika. Tusen tack, förresten! En empanada kan väl närmast jämföras med en paj med lock. Jag såg genast ett perfekt tillfälle att bjuda in Åsa, en tjej som läser och kommenterar här, på lunch, för dessutom hade jag en liten överraskning som jag ville ge henne. Hon är en fantastisk tjej där jag kände bra vibrationer vid första mötet, och dessa ”vibbar” håller i sig.

Idag träffades vi, och pajen fylld med tonfisk var jättegod. Eftersom den var så stor, vi klarade inte av att äta upp den, så kommer jag att frysa in halvan som är kvar, bortsett från en bit som jag strax skall ta till middag.

Efter lunchen åkte vi iväg till Fronda, en stor handelsträdgårdskedja i närheten där jag bor. Det är nog första gången på länge för både Åsa och undertecknad som vi letade efter en parkeringsplats i skuggan, vi hittade ingen förresten.

Jag har varit en stor kund på Fronda, men nu kommer jag inte lägga in en cent extra i trädgården. Det känns lite sorgligt, men så får det bli. Jag vill ju sälja huset så fort det någonsin går. Maximalt kommer jag köpa pelargoner för att ”fräscha upp” intrycket om det kommer spekulanter.

Nej, dags att värma upp pajen och ta resten av dagens grönsallad. På återseende…