Idag är första gången på mycket, mycket länge som jag har känt lite glädje. Det gick så fantastiskt bra i förmiddags så att jag knappt kan tro det är sant. Strax före kl 10 kom väninnan och hämtade mig och vi körde in till skattekontoret i vår kommun ca 1 mil hemifrån. Där skulle skatten för värdestegringen på huset räknas ut sen vi köpte det för tio år sedan.

Det var ingen kö alls, bara en kund som satt vid skrivbordet som jag kulle besöka. Det är lite skillnad mot i går där jag hade drygt 90 nummer före innan det var min tur att betala arvsskatten i Madrid.

Jag hade alla rätta papper med mig, min regel att alltid ta med 10 papper för mycket behövdes inte idag. Efter ca 10-15 minuters beräknande var det klart. Jag fick ett kvitto som skulle betalas in på bank. Samtidigt fick jag upplysningen om att huset efter betalning av skatten står i mitt namn och fr o m nästa inbetalning av fastighetsskatt i slutet på oktober så står jag ensam på fakturan.

Vi gick till banken direkt efteråt och betalade. Betalar man snabbt får man dessutom en rabatt på 20%. Det var inga längre köer på banken heller, så allt gick fort.

Sista besöket var hos Registro de la Propiedad, en annan myndighet som har hand om fastighetsregistret i kommunen. Min advokat ringde mig i går kväll och bad mig ta vägen förbi för att fråga vad det skulle kosta och hur snabbt man var tvungen att betala för att skriva över huset i mitt namn. Dessutom skulle det vara ganska kostsamt.

Även här fick jag det positiva beskedet att det inte behövdes om arvsskatten och skatten för värdestegringen var betald. Gissa om jag drog en lättnandes suck!

All myndighetspersonal som jag har mött idag har verkligen varit urtrevliga och service-minded. Undertecknad och min väninna tittade på varandra med förvåning i blick och smålog.

Efter att mina ärenden var uträttade åkte vi till ett shoppingcenter och lämnade in min väninnas trasiga glasögonbågar för lagning. Efter det körde vi hemåt med ett stopp för att handla mat. Jag hann dessutom med att posta ett brev på posten och besöka två mäklare med beskedet att jag äntligen officiellt kan sälja huset.

Klockan 12, dvs två timmar senare var jag hemma, och hade fått uträttat massor på nolltid.

Väninnan som var med mig idag är amerikanska, men spansk medborgare. Det var för övrigt hon som var med mig som ett av mina vittnen vid undertecknadet av arvsdeklarationen som ersätter testamente om inget sådant finns. Jag berättade för henne om mitt äventyr i jakt på notarien som glömt att skriva under och gått i pension vid det tillfället. Ja, nog hade jag en otrolig tur i måndags!

Under eftermiddagen har jag i princip suttit nonstop och skannat drygt 60 sidor avseende akten vid företagets bildande samt förra årets deklaration och mailat till advokaten. Dessutom har jag haft en hel del kommunikation mot Sverige avs sink-skatt.

Jag känner mig helt slut nu också, men på ett helt annat sätt. På natten till onsdagen sov jag bara tre timmar, natten till idag sex och en halv timme. Det gör skillnad som natt och dag, och om dessutom dagen utvecklar sig positivt så känner man sig enormt lättad.

Vad som återstår idag är att maila de återstående fyra fastighetsmäklarna och meddela att huset nu kan säljas och dessutom skall jag under helgen fundera på att sänka priset lite för att försöka få till en snabbare affär.

Jag känner mig verkligen taggad inför morgondagen, en fantastisk känsla!