Igår hade jag en skön dag i Madrid. Gulliga Åsa hämtade upp mig, sen åkte vi till svenska ambassaden för att rösta i svenska riksdagsvalet. Det var rena rama snurren på ambassaden, och istället för att köa för att komma in i ett bås och stoppa valsedeln i ett kuvert, så gjorde vi det i receptionen. Så nu har vi skött vår medborgerliga rättigheter/skyldigheter.
Efteråt tog vi en promenad till en svensk lösgodisaffär i närheten, ja nog kan man säga att Åsa lockade med mig på farligheter 😉
Affären heter Dulce y salado – sött och salt, och det var som att kliva in i vilken livsmedelsaffär som helst i Sverige, långa rader och hyllor med svenskt lösgodis som man plockade själv med sked. 15,90 euros/kilo som vägdes på våg. Det bästa var att det var äkta svenskt godis också. Nå, jag plockade ihop en påse med både sött, salt och surt, för jag syndade faktiskt inte en enda gång i Sverige under semestern. Under tiden som Åsa shoppade en masse, till sina vänner och arbetskamrater och till sig själv, så käkade jag upp mina chokladöverklädda skumnallar, mest med tanke på temperaturen utanför affärens väggar.
Efter godisfrossan besökte vi två mäklare som säljer centralt belägna lägenheter, intrycken av mäklarna var minst sagt blandade. Jag skall meddela dom hur mycket jag är beredd att lägga när jag samtalat med min advokat. Jag har inte velat störa henne idag, den första arbetsdagen efter semestern. Hon lär ha fått mitt mail med min kalkyl i alla fall.
Vi åkte sen vidare och besökte tyska affären Fass. Där hittade jag Kefir, keso samt gott fullkornsbröd. Jag glömde köpa filmjölk i Sverige för att fortsätta min filmjölkskultur, nu skall jag testa med Kefiren, förhoppningsvis fungerar det. Fass har även en tysk bar/restaurang där vi intog en varsin god wienersnitzel gjord på kalv. Hur gott som helst!
Efter lunchen bilade vi mot mina hemtrakter, vi gjorde ett stopp i Santo Domingo, bostadsområdet på andra sidan motorvägen där vi tog en snabb kaffe och dricka. Där stötte jag på mäklaren som kommer i morgon med besiktningsmannen och de potentiella köparna. Det är en spännande tid.
När vi var hemma igen ringde en annan mäklarfirma som vill kika på huset idag klockan 16. De är givetvis välkomna. Samtidigt hade jag ett mail från samma mäklarfirma, men annan mäklare. Hon vill visa huset med två olika kunder samtidigt som besiktningsmannen m fl kommer i morgon. Kanske är det ett smart drag att ha huset fullt med olika spekulanter samtidigt? Om inte så kan det ju kanske sätta press på ryssarna. Jag har i alla fall meddelat den andra mäklaren att jag kommer att ha andra spekulanter samtidigt. Hon skall återkomma till mig.
Ja, det är mycket med mäklare helt plötsligt. Jag är evigt tacksam att det har börjat röra på sig. Jag hade ett samtal idag med mäklaren till de som lämnat ett bud som jag tackat ja till. Mäklaren har idag varit i min kommun och talat med skattekontoret avseende värdestegringsskatten på tomten, den sk plusválian, som jag betalade tidigare. Vad jag betalade för var att ”lösa ut” halva delen som stod i makens namn, från inköpsdatum fram till dess jag betalade skatten. Jag får alltså räkna med att betala för även min halva när köpekontrakt upprättas hos notarie. Inte vidare kul, men försäljningskalkylen börjar få reella siffror. Mäklaren tyckte jag skulle räkna med 5000 euros för att vara på säkra sidan. Skrivs kontraktet innan den 15 oktober, dvs innan ett år efter makens död så sjunker beloppet lite.
Mäklaren har även varit hos fastighetsregistret, Registro de las Propiedades, och fått en ”nota simple”, ett intyg som visar vem som är ägare till huset, ev skulder osv. Allt detta talar för att ryssarna är seriösa i sina intentioner att köpa.
Idag ringde makens fd chef i London, han är så gullig och verkligen bryr sig om hur det går. Så fort jag har en ny adress och telefon, eller nästa gång när han är i Madrid så har vi en ”date”. Han är galet förtjust i den spanska lufttorkade skinkan, och pan com tomate, även det sistnämnda med skinka på. Vem vet, nästa gång han kommer kanske jag har en ny lägenhet att visa upp. Det återstår att se…
Etiketter: Ekonomi, Fastighetsförsäljning, Pappersexercis, plusvalía, Registro de la Propiedad, Spansk byråkrati, Vardagslunk
en masse? Tur att du nämnde att det var till kompisar också! 😉
Ha-ha!
Himla synd att jag inte fotade din godispåse 😆